Den här veckan handlar inte krönikan om Rotary, utan om en annorlunda upplevelse jag haft.

Vi gjorde en liten tripp med vår nyinköpta husbil för någon vecka sedan. Ni må tro att man är varm och torr och go när man sitter i den och åker runt eller bara stannar till.
Den upplevelsen jämförs med att vi har kört många och långa turer med våra motorcyklar, i ur och skur, blåst och solsken. Då uppskattar man att sitta i bilen, må ni tro.

Vi for ner till ett ställe i närheten av Höganäs, som vi hört talas om. Ställplats ”Bananpannkakan”.
Där möttes vi av ett medelålders par. Han var skrothandlare till yrket, så ni kan kanske tänka er hur det såg ut dit vi kom.
Skrot av allsköns slag var uppställd lite hur som helst, lite dekoration, eller med någon funktion. Där gick en massa hönor och en tupp som gol högljutt, samt två stora gäss.
Man fick verkligen titta var man satte fötterna (bajs). Samt 4 katter och någon hund. Vilket ställe.

Kvinnan som var med och tog emot oss hade en påse med 4 ägg, 1 banan, 2 nybakta goda kakor och 2 chokladskumbananer.
Bananen skulle mosas ordentligt och 2 ägg (hönorna hade värpt bra så vi fick 4) skulle vispas hårt och blandas med bananen. Så stekte vi två bananpannkakor som blev jättegoda. Jag hade tagit med mig hemkokt björnbärssylt av någon anledning, som vi åt till. Väldigt gott.
 
Allt som stod på stället var återanvänt på något sätt. Det ligger ju i tiden. Duschar, toaletter och diskmöjligheter var inhyst i två containers. Han hade även ett utekissarställe för herrarna så han kunde spara på vattnet och inte spola så mycket (sa han) HAHA. Mycket var ihopskruvat och tejpat med silvertejp och maskeringstejp. Ja ni hör vilken upplevelse! Både mannen och kvinnan var mycket pratsamma och vänliga. Dom visade stolt upp hela härligheten.
Och tuppen var tyst på morgonen, en sån tur!
 
// Silvana Ljung Skattmästaren